Toalett och väntan

Är det någon mer än jag som är lite dagvill? Igår hade jag lördag. Idag vet jag inte vad jag har :) Jag trodde att den här veckan skulle stilla mitt funderarsinne men så verkar det inte bli. Vänta, vänta. Inte bra för min otåliga själ. I väntan på bättre tider och fler svar så visar jag några bilder till från vårt hem.
Idag tittar vi in i vår toalett uppe. Jag hoppar vilt nu :) Stort nog för att i framtiden göra ett badrum. Jag har för mitt inre sett ett härligt badrum i gammal stil med ett gammalt tassbadkar här uppe. Helst så högt upp att det går att se ut genom fönstret när man badar (hur man nu löser det?). Då kan man ligga där, titta på stjärnorna, se på körsbärsblommen eller syrenerna som blommar, och bara andas. Låter som ljuv musik i mina öron.  Men framför allt har rummet en härlig energi. Ett rum man vill stanna i.

Ha en fin helg vänner. Tack för att ni tittar in hos mig.

Kram
Jenny

Entrén och balkongen

 Entrén och balkongen ovanför.

Så här dag för helgdag har jag en lugnare dag. Det känns skönt. Jag behöver landa. Det är så många känslor och tankar just nu. Och många handlar om framtiden. Det där mysteriet som vi inte vet något om. Läskigt. Och samtidigt väldigt skönt. Hur bra vore det att veta allting direkt?

Idag tänkte jag att vi skulle hoppa ut igen. Till entrén och till balkongen som vi har ovanför entrén. Jag har inte visat den särskilt ofta. Jag kommer mig sällan för att inreda den och det har nog återspeglat att jag letat lite. Det är en viktigt ställe. Den handlar nämligen om karriär och framtid. Balkongen är jättehärlig och har lite morgon- men framför allt eftermiddag/kvällssol. Man är ganska osynlig här uppe och ibland har jag legat där och bara tittat upp i himlen. Faktiskt ganska magiskt. Och det är en bra symbol egentligen. Att det bara är himlen som är gränsen.

Ha en riktigt skön onsdag mina vänner. Och helgdag. Fyll på kraft och energi.

Kram
Jenny

Entréhall

 Entréhall med kapprum och vackert räcke.

Idag tänkte jag visa några bilder från huset igen. Jag fortsätter i entréhallen, där jag började häromdagen. Det ni ser idag är husets vackra trapp, ett smycke som förra ägarna höll på att ta bort på 60-talet. Ve och fasa! Tack och lov blev den kvar. På bild två ser ni hallen sett från trapphållet (där byrån står). Här ser man in i salen och känner rymden i huset. Sist men inte minst visar jag idag kapprummet. Så otroligt praktiskt ett kapprum är! Som Feng shui konsult kan jag bara säga hurra för den lösningen. Inga jackor som proppar igen entrén och massor av jackförvaring även i andra änden på kapprummet. I LOVE! Välkommen in!

Ha en riktig fin tisdag!

Kram
Jenny

Carry you on

Tack, fina vänner. För era uppmuntrade ord och era erfarenheter. Jag vet att jag inte är ensam. Men ofta känner jag mig så. Ibland är saknaden oändlig. Men livet är som det är. Och snart kan jag inte göra mer. Inte mer än att acceptera vår lott. Och hitta en ny väg. För även om man inte tror det så kommer man till en punkt när man måste ge upp. Men frågan slutar aldrig komma. Varför?

Idag startar jag veckan med en fantastisk låt från Zara Larsson. Carry you on.

Imorgon blir det inredning igen.

Ha en fin måndag!
Kram
Jenny

Morsdag och tankar

 Vårt 60- åriga äppelträd i solnedgång.

Idag har jag en riktigt jobbig dag. Morsdag. En dag som inte tillhör mig. Uppenbarligen. En dag då jag blir påmind om alla mina misslyckanden, om all min sorg, om all skit vi måste gå igenom för att vi vill ha barn.
Jag känner mig utanför. Och så ledsen. Idag, en dag när många firar med tårta och fina teckningar, försöker jag undvika alla blommor på ICA och tittar frekvent bort för att inte se några morsdagskort. Jag känner mig uppgiven. Och innerst inne vet jag kanske att det inte finns så många vägar kvar.

Det är inte lätt att parera alla frågor och händelser som ofrivilligt barnlös. Häromdagen var jag in på Panduro. Jag skulle köpa några små saker och väl i kassan tipsar expediten mig glatt om att jag just den dagen kunde köpa såpbubblor i små burkar billigt som jag kunde ha på kalasen framöver. "Jättesmidigt" intygade hon. Jag tror henne. Jag svarade med att säga att vi inte hade några kalas. Hon såg jätteförvånad ut och trodde nog att mina barn inte fick några kalas. (Stackars barn!!!). För folk fortsätter reagera så där. Som om man är en utomjording när man inte har barn. Något så fruktansvärt ovanligt och konstigt. Och vi är nog utomjordingar. Vi som aldrig lyckas. Åtminstone känner vi oss så.

Jag hatar morsdag. Och vad den får mig att känna. Det är nog ingen slump att ofrivilligt barnlösas dag ligger i anslutning. Som en jämvikt på orättvisan.

Livet är fantastiskt. Jag vet det. Bara inte idag.

Hallen

 Vår rymliga hall är ett rum i sig.

Jag har tappat balansen. Jag har mig själv att skylla. Men det känns i min kropp. Den gillar inte obalans. Den har fått nog av det. Jag behöver mängder av meditation. Landa i min kropp igen. För när obalansen dyker upp har jag en tendens att hamna utanför. Det känns så.

Jag hör kyrkklockorna ringa och en front drar in. Det blåser upp. Sommaren som kan skifta i en handvändning. Precis som livet. Jag misstänker att äppelblomningen är över för i år. Den brukar inte gilla fronter. Då säger den tack och hej. Men jag hann fota den. Magiskt. Varje år.

Jag visar några bilder från vårt hem idag. Nyligen tagna bilder från ett hem som jag älskar.

Kram
Jenny

Värme och fotning

Jamen hörrni. Poff så var det torsdag igen. Och värmen är helt galen. Men gud så skönt det är med sommarvärme! Please stay!

Har inte hunnit redigera mina nya bilder ännu förutom en som jag tog på vårt hus framifrån. Så idag blir det den. Jag vet inte om ni sett huset framifrån någon gång?

Hoppas ni har en underbar vecka. Vi ses när det lugnat sig lite.

Kram