onsdag 27 augusti 2014

Äventyr

 Eija och hönan Agda(?) i en fotografering för Lantliv. Foto Jenny Karlsson

Mitt liv är ett virvlande äventyr just nu. På så många sätt. Jag får göra de mest roliga, underbara och utmanande saker som är så goda för min kropp, min själ och mitt sinne. Och jag känner djup tacksamhet. För att jag en gång för länge sedan började hitta ett frö till något som jag älskar att göra. Och det fröet har visat mig vägen framåt, i så snabb takt som jag har vågat ta emot. Ibland har fröet önskat mer av mig än jag har vågat och när jag har backat så har fröet väntat på nästa tillfälle att ge mig chansen igen. Chansen att utvecklas.

Jag tror verkligen att livet handlar om just det. Att utvecklas. Som människa. Med de begåvningar som man har. Och det gör vi om vi vågar följa våra drömmar och testa våra gränser för att se vad som faktiskt är möjligt. För där vi tror att gränsen är, där är bara början.

Jag har mina dagar. När jag tycker allt är skit. När ingenting går som jag har tänkt och när jag tvivlar mer än sunt på mig själv. Och så är det. Men jag försöker vänta ut de dagarna. Och så plötsligt, när energin kommer tillbaka, så försöker jag igen. Bara en gång till. Och jag är igång igen. Fröet hoppar vidare. Till nästa möjlighet.

Jag har bestämt mig. För att leva mitt liv fullt ut nu. Det har varit on hold på tok för länge. I väntan på de barn som vi aldrig fick. Tiden är inne och hjärtat viskar till mig - "Äntligen".

Kram
Jenny







fredag 22 augusti 2014

Magiska ögonblick och förändringens frön



Ibland får man vara med om ögonblick som förändrar. Magiska ögonblick som kommer att sätta spår i en människa för evigt.
Jag pratade med en underbar väninna igår och vi uppdaterade oss på vad som hänt sedan vi pratade sist. Hon berättade att det inte hade hänt så mycket i hennes liv sedan sist. Hon har väntat ett tag på en förändring som hon känner att hon behöver, men hur hon än försökt hitta den, så har den inte dykt upp. Jag kan så väl känna igen det där. Jag har letat förändringar i ganska många år och med mitt tålamod mätt, har det aldrig gått tillräckligt snabbt. Men livet är ingen slump och saker sker i den ordning som det ska. När du är redo.
Under samtalet med väninnan så händer det plötsligt något. Hon kommer plötsligt på att det visst hade hänt en liten grej. Någon hade ringt henne och ville ha hjälp med en sak som egentligen berörde ett helt nytt, spännande område i hennes karriär, och hon hade inte hunnit ringa upp. Det här är ett område som jag och väninnan pratat om några år tidigare som ett alternativ för henne att ta upp, men som sedan lagt sig i skymundan. Nu återkom möjligheten igen. I och med att hon berättade det där för mig så började hennes pusselbitar falla på plats. Plötsligt såg hon att hon hade fått flera tecken på att hon skulle ta sig an det här, tidningar som låg framme som handlade just om denna sak, utbildningar som dykt upp som handlade om det här osv osv. Plötsligt såg hon så klart som hon inte gjort en kvart tidigare.

Jag känner igen det här. För mig slog min insikt ner för snart ett år sedan. Då kändes insikten galen, det har jag skrivit om förut, men när intuitionen talar så starkt, så är det sanningen. Vare sig vi vågar tro på det eller inte. Det är bara våra rädslor och hinder som inte kan se hur det ska bli möjligt. Nu, ett år senare, är jag närmare än någonsin att göra något av den där insikten.  Och innerst inne är jag nog både fashinerad, förundrad och tacksam över att insikten kom och alla lärdomar som den fört med sig. För det var i stillhet den kom till mig. När jag var mottaglig.

Det var ett magiskt ögonblick för mig att få vara med om den där stunden med min väninna. Att få höra hennes skratt när hon plötsligt såg klart och insåg att det hon letat efter hela tiden funnits runt henne istället för någon annanstans. Att förändringen redan låg hos henne och att hon bara behövde agera och ta emot.

För min erfarenhet säger mig, att de svaren vi söker ligger inte långt borta på någon enslig väg som vi måste leta hårt för att hitta. Svaren ligger nära, nära. Ibland så nära att vi inte ens tänker på det. För att vi är så upptagna av att hitta något stort någon annanstans.

Som jag skrev någon gång här på bloggen:

"Allt som är stort har en gång varit mycket, mycket litet".

Det är små frön som vi ska leta efter. En känsla som säger dig att saken är rätt fastän du inte kanske vågar tro det. Det är då du har hittat det.

Ha en skön helg fina vänner.
Kram
Jenny

tisdag 19 augusti 2014

Husvisning!



Imorgon har vi en bokad visning på huset igen mellan 18-20. Vill du komma kan du boka in dig här. (Klicka på fliken visningar, tryck på boka, skriv in dina uppgifter och slutför).

Vi är beredda att diskutera priset med seriösa köpare.

Varmt välkomna! :)

/Jenny och Tomas


tisdag 12 augusti 2014

Bara en...



... bild på lilla gumman idag. Hon har haft det skönt i sommar :) Älskade katt! (med världens goaste pusspanna).

Kram
Jenny

måndag 11 augusti 2014

Huset, ommöblering och tankar


Nya halldekorationer. Passage mellan kök och hall.
Nu var det länge sedan ni hörde av mig. Det här måste vara något sorts rekord i frånvaro från min sida. Nästan i alla fall. Jag har haft min sista semesterdag och förbereder mig så sakta för att komma tillbaka till den vanliga verkligheten.

Vad har hänt nu då? Ja, för några dagar sedan hade jag kunnat skriva att vi så gott som hade sålt huset och att vår jakt på lägenhet var i full gång, men köparna ångrade sig i sista, sista stund och vi har lagt ut huset till försäljning igen. Så kan det bli. Självklart känns det lite snopet när vi hunnit börja ställa in oss på en flytt men vi fick ställa om oss igen. Så vill ni hjälpa oss får ni gärna tipsa alla som ni tror kan vara intresserade att huset fortfarande är till salu :) <3

Inredningsmässigt har det inte hänt mycket i sommar. Jag har låtit huset se ut som på försäljningsbilderna men efter en hel vår och sommar så tröttnade jag lite härom dagen och insåg att jag bara måste få göra om något här hemma. Så den som kommer på visning nu kanske inte känner igen sig helt i möbleringen från bilderna men det bjuder jag på ;)  Jag var tvungen att passa på när maken var hemma och kunde bära ;) En ommöblering kan göra under för energin i hemmet om den blir rätt. Och nu fick vi en liten kickstart på hösten :)

Den här sommaren har inte blivit som någon annan jag varit med om. Knappt en auktion, mycket få loppisar och en värme som slog alla tidigare rekord (kändes det som). Men jag har hämtat kraft och energi från naturen och den ger en styrka som det är svårt att hitta någon annanstans. Försäljningen har tagit väldigt mycket mer energi än jag trodde, framför allt mentalt, men den har samtidigt också givit massor. För jag är helt överväldigad över den feedback som vi fått om vårt hem och de möjligheter som öppnat sig i och med det här. Det var absolut ingenting jag hade förväntat mig. Livet är verkligen spännande och jag känner mig djupt tacksam.

Så är det här. Mycket har hänt men än visar sig inte riktigt resultaten. Precis som livet kan vara ibland.

Hur har er sommar varit?

Sensommarkramar

Jenny

söndag 29 juni 2014

Sommarpaus

 Underbara kompisar på jobbet.

Jag kommer ta en sommarpaus från bloggen. Behöver ägna min kommande semester åt att vila och släppa datorn. Så, mina vänner, ni får ha en underbar sommar. Jag hoppas vara tillbaka efter semester. Klokare, kreativare och med massor av uppdateringar för er.

Tills dess - må så gott.

Kram
Jenny

fredag 27 juni 2014

Äntligen helg!

 Underbar låt från Sam Smith.

Hej vänner!

Äntligen har vi helg. Jag l ä n g t a r. Vilken vecka vi har haft. Jag känner mig väldigt trött både i huvud och kropp. Lite sol, värme och saltvatten hade suttit helt rätt nu.

Jag ser fram emot lite ledighet, att bara få vara. Få landa. Rensa huvud och tanke. Sitta på en auktion och njuta. Lapa sol och ta ett kallt dopp. Få svaren för allting att komma till mig. För om sanningen ska fram så är det inte lätt det här. Den här försäljningen är känslosam för mig. Vi har ingen aning om hur livet blir egentligen. Och självklart finns rädslan där att allt blir skit. Man vet ju aldrig sånt när man gör förändringar. Min tidigare erfarenhet av stora förändringar har dock egentligen redan bevisat motsatsen. För det är precis dem som fått livet att bli så bra. Faktum är att det är dem som varit helt avgörande för att det skulle bli bra. Så jag är ganska säker på att vägen är rätt. Men man vill någonstans få en garanti. Och det får man aldrig. Det är ju där som modet måste gå in. Det kanske är det som är mod? Att man gör en sak fastän man är rädd och vet att insatsen är stor.

Nu ska jag ladda energi den här helgen och ta nya tag inför nästa vecka. 

Allt är som det ska vara. Jag lutar mig tillbaka i den tanken. Och det viktigaste är att vi har varandra.

Ha en fin helg.

Kram
Jenny