onsdag 30 april 2014

Valborg

Ibland är hon en linslus.

Så var valborg här. Och med den kom snöyra. Tur att det inte är något som ligger kvar. Jag var liksom inte beredd på snöyra efter den här härliga tiden som varit. Men april är april, så är det.

Jag läste en sån tänkvärd sak i min almanacka idag. Det stod:

"Jag tar alltid ut glädjen i förskott, annars blir det ingen".

Jag minns inte vem som hade sagt det men det var riktigt bra. Vi behöver fokusera mer på glädjen tror jag. Positiva tankar ger positiva händelser.

Ikväll myser jag med senaste Sköna hem som jag tyckte var helt fantastiskt inspirerande. Yes! Flera olika reportage talade till mig på flera sätt. Åhh, jag bara älskar inredning!

Ha en riktigt mysig kväll!

Kram
Jenny


måndag 28 april 2014

Kortvecka och helgen

 Gumman bryr sig inte om helgdagar. Hon vilar vilket som.

Ny vecka och den här veckan går vi in i min favoritmånad. Sköna maj välkommen...
Helt ärligt har jag lite svårt att förstå att det snart är maj igen. Men jag är tacksam. Det känns fantastiskt! Den här tiden på året känns som en fredag - det bästa är liksom kvar.

I helgen har vi fått ut alla utemöbler, bland annat vårt skåp från ifjol, och nu återstår faktiskt mest lite piffning från min sida. Och lite grönska! :) Jag tror aldrig att vi har varit så här tidiga med att ha tomten i ordning. En riktigt skön känsla. Någon gång ska ju vara den första ;)

Hoppas att er måndag är fin. Nu kör vi, det är ju kortvecka ;)

Kram
Jenny



 

torsdag 24 april 2014

När ödet slår in

 Det var inte meningen att vända er ryggen den här veckan.

Ibland, när man är uppmärksam, blir det så påtagligt att våra liv har en plan. Att saker och ting finns skrivet någonstans och att vi, vare sig vi vill det eller inte, följer den planen.
Igår var jag iväg till en grannstad för ett möte. Efteråt skulle mamma och jag gå och fika och hon valde fik. När vi skulle sätta oss hittade jag en plats nära ett stråk där människor gick och vi satte oss ner. Kort efteråt går en kille förbi och jag ser att han tittar väldigt mycket på oss. Ansiktet känns bekant och jag inser att det är någon jag inte mött på säkert 20 år. En barndomsvän till min bror. Han går förbi, tittar och fortsätter sakta förbi, precis där vi sitter. Efter bara någon sekund kommer han tillbaka och inser att det faktiskt var vi! Det blev verkligen ett kärt återseende och vi uppdaterade oss på vad vi gjorde nu och allt sånt som vi inte visste om varandra längre.
Efter en stund börjar han prata om sitt jobb och det visar sig att han är chef för ett företag som jobbar med samma saker som min man gör. Det ena leder till det andra, han undrar lite om vi kunde tänka oss flytta och bjuder in till att min man kan söka jobb hos dem, med flera olika möjligheter.
Efteråt satt jag faktiskt helt tagen. Tänk om vi inte suttit just där, på det där fiket, just då, på den platsen vid stråket. Då hade vi aldrig mötts. Nu kom han förbi, vi fick ett kärt återseende och min man fick en inbjudan till att söka jobb. Från ingenstans.
För mig är sånt här aldrig en slump. Jag tror faktiskt inte det finns någon sådan. Det ser gärna ut så, och vi säger att det är slumpen eller "bananskal", men jag tror inte att det är så. Viktiga saker i vårt liv är förutbestämda och när tiden är inne dyker de upp.
Jag vet inte vad det blir av det här. Kanske blir det något nytt, kanske inte. Vi är ganska öppna för möjligheter just nu så bara stjärnorna vet vad som händer härnäst. Men ödet jobbar för vår sak. Och för allas bästa.

Kram
Jenny

måndag 21 april 2014

Go Bananas

 Jag älskar blåvitt.
 
Jag vet inte vad jag tänkte på förra sommaren. Inte var det jordgubbarna i alla fall. Möjligtvis tänkte jag på att det inte kom så många som vi önskade och i helgen har det slagit mig varför. De hade nämligen gått total Bananas ifjol. Tagit över. Förökat sig. Och det kan ju faktiskt behövas lite jord för att det ska bli jordgubbar. Det skadar inte i alla fall. För om inte vi håller med jorden, så traskar de vidare till gräsmattan. Jösses. Inte visste jag att de var så vilda. En insikt rikare och jag tänker hålla dem i schack i år. Hoppas jag.

Helgen har varit riktigt skön och även om solen inte kom förrän idag till oss så har det varit perfekt uteväder. Vilken lisa för själen det är att få vara ute. Oavsett vad man gör egentligen. Jag blir otroligt påfylld. Nu känner jag mig redo att möta en ny vecka. Så får vi se vad den för med sig. Det kan faktiskt bli vad som helst. Som vanligt.

Ha en skön söndag kväll!

Kram
Jenny


lördag 19 april 2014

När dialekten ställer till det


 Gamla bilder på gumman i lövhögen :)

Jag bor i en underbar liten kommun. Som det brukar vara i små kommuner så finns det byar runt omkring som ligger lite lantligare och där dialekten är lite bredare. Min man kom hem och berättade en historia hur det gick till när en av dessa bybor åkte till kungliga huvudstaden och bestämde sig för att handla på Ica. Väl i kassan tar bybon upp sitt Ica-kort och frågar kassören:

"Ta dji dä hänne heenan?" (Tar ni det här här?)

Kassören, som var en yngre person, tittade med skeptisk blick och svarade tveksamt:

"Yees...."

Det är inte lätt att vara kassör ibland. Inte bybo på vift heller. Ha ha ha.

Kram
Jenny


onsdag 16 april 2014

Brickbord och påsk


 Numera två bord i salen.


Hej och hå. Den här veckan har varit intensiv. Många bollar som arbetas samtidigt. Det brukar ju vara så. Ketchupeffekt. Jag ser fram emot lite vila i påskhelgen. Och värme! Nu kommer den verkar det som :)

Utöver påskfirande kommer maken att börja ta tag i trädgården. Vilken härlig känsla! Känner jag mig själv rätt så kan jag nog inte hålla mig från att be om att få ut hammocken :) Lite tidigt kanske men jag längtar så vansinnigt efter en meditation där ute.

Idag blir det bilder från vår sal. Den har utökats med ett litet brickbord till. Bord kan man aldrig få för många av tycker jag.

Hoppas att ni får en riktigt fin påsk. Det finns nog risk för att jag tittar in här under påsken om vi inte fastnar helt ute ;)

Sköt om er!

Kram
Jenny

söndag 13 april 2014

Piff



 Hallen håller på att dekoreras om.

Idag är jag precis överallt. Det var väldigt länge sedan jag gjorde om här hemma, det har mest pågått rensningar, men en sån där dag med piffning var det länge sedan jag hade. Jag bestämde mig igår för att sätta igång. Ibland måste man bara göra det. Att vänta på flow kan bli långrandigt. Faktum är att när man börjar flytta om detaljer så händer det något. Energin rör igång och man blir inspirerad. Det är väl kanske inte att rekommendera att fixa i olika rum samtidigt men idag kan jag inte hejda mig. Hallen har länge varit ett projekt  som jag har velat ta tag i. Nu är processen igång. För det mesta flyttar jag bara runt saker jag redan har också men ibland slår jag till och köper någon sak och då blir det ännu lite roligare. Faktiskt.

Som pricken över i får jag hem min man idag också. Härliga känsla. När han inte är här känner jag mig halv. I hjärtat. Vi får väl se hur glad han blir över att komma hem till en fru med tusen nya idéer ;) Jag ska försöka låta honom kliva innanför dörren innan jag drar dem :)

Hoppas att ni har en riktigt skön dag idag.

Sköt om er.

Kram
Jenny




lördag 12 april 2014

Älskad

 Finaste lilla vännen.

Ibland, om jag frågar riktigt snällt, kan min lilla tös ställa upp på bild. Ja, hon kan rent av posera framför kameran. Men jag måste fråga henne. Och väldigt snällt. Hon är verkligen en dam som vet vad hon vill - och vad hon inte vill.

Jag älskar den där lilla pussgoa pannan. Lenare får man leta efter faktiskt. Och hon kan stå ut med 100 pussar per dag från matte. Allt för att det är så härligt att känna sig älskad. Det vill vi ju allihopa. Tänk vad viktigt det är. Att vi får veta det.

Idag är det en vilodag för mig. Skönt. Jag behöver dagar när jag inte gör någonting. Jag fick en rolig text av mamma idag, det stod så här:

"Idag ska jag göra ingenting. Gjorde det igår också men jag blev inte färdig".

Har inte kunnat säga det bättre själv ;)

Ha en fin dag!

Kram
Jenny

fredag 11 april 2014

Glad fredag!


 Satte underbar sallad ifjol. Så god!

Helgen ligger och väntar runt hörnet och solen skiner. Otroligt skönt! Sneglar lite på vår rundel varje vecka. Snart är det dags att få ut hammocken, köpa fröer (ja, ja vet, än är det ett tag kvar) och planera för planteringar. I år ska odlingsbäddarna bli en nivå högre så att alla grönsakerna får gott om plats. Jag ska komplettera rabatterna om det behövs och annars blir det nog inte så många trädgårdsprojekt i år. Inte vad jag vet än i alla fall ;)

Ha en riktigt ljuvlig helg!

Kram
Jenny

torsdag 10 april 2014

Att lära sig mer

 Jag övar fotning på Norrfrid.

Man blir aldrig fullärd på någonting. Den dagen det inte finns något att lära sig längre har man nog inte på den här jorden att göra. Mission completed liksom.
Jag tror att man måste försöka gilla det här. Att man alltid kan lära sig mer. Bli bättre. Att det finns andra som kommit längre än en själv. För huvudsaken är alltid att vi hela tiden gör vårt bästa. Vårt bästa varierar ju också hela tiden, från dag till dag. En dag med sprängande huvudvärk är det bästa inte alls desamma som den dagen då vi är på topp. Men jag tror att vi vet i hjärtat när vi gjort vårt bästa, på riktigt.
För min egen del gillar jag egentligen det här. De saker som jag behöver jobba på och inte lär mig direkt blir jag ganska stolt över när jag väl får grepp om. Det är ju vid utmaningar man växer. Även om jag gärna hade varit utan några av utmaningarna som jag har varit med om i mitt liv, så är jag ganska glad över dem ändå på något konstigt sätt. Utan dem hade jag inte varit den jag är idag. Med all säkerhet.

Idag är det torsdag. Imorgon redan helg. Tänk vad rikt livet är trots allt.

Ha en skön dag!

Kram
Jenny


onsdag 9 april 2014

Så härlig dag!

  Det blommar i föntret igen.

Har jag sagt till er hur fantastiska ni är? Det var nog på tok för länge sedan. Fina, underbara! Ni skänker mig så mycket kloka insikter och tankar. Jag är så glad att just ni vill läsa här. Det dröjer nog ett tag till innan jag tar tag i det där med instagram. Jag måste känna efter om jag vill. Har tid. Orkar. Jag brukar ju säga att det bästa ofta är att dra ner, inte öka. Samtidigt måste man ju göra det i sin egen takt. Det som känns bra. Så vi får se.

Idag har solen skinit från en klarblå himmel. Härliga känsla. Jag har ägnat hela min arbetsdag åt att fota, redigera och skapa nyhetsbrev. Så fantastiskt kul :) Jag älskar verkligen att ägna mig åt sånt.

Som pricken över i har jag kunnat gå ut och meditera. Jag försöker meditera varje dag bara för att jag mår så bra av det. Det fungerar dels som en avslappning men även som en tankerensare. Saker och ting blir både klarare och enklare. Bara fokus på andningen. Andetag efter andetag. Och sakta släppa tankarna. En verklig konst faktiskt!

Vilken underbar dag det har varit idag.

Kram
Jenny

tisdag 8 april 2014

Mer keramik

 Vitt och grått - mina älsklingsfärger.

En liten bild på kvällskvisten får det bli. Jag kanske borde ha instagram ändå?

Kram
Jenny

måndag 7 april 2014

Allt kan ske

 Jag älskar vit keramik.

Ni må tro att mitt huvud har varit i spinn den här helgen. Och så snart den fina "lösningen" sjunkit in så kom huvudet igång. Hur kan du tro att det ska kunna ske? tyckte huvudet. Du inser väl att oddsen för det där är minimala? skrövlade mitt huvud. Hoppet sjönk som en sten. Varför kan man inte få vara där i drömmen, där allt löser sig? Jag tror nämligen att om man vågar stanna där, trotsa alla tankar och vägra ta till sig alla funderingar och statistik på hur omöjligt allt kan vara, så kan faktiskt saker ske. För vi styr över våra val men inte vad som sker oss. Det kan ju faktiskt vara så att jag ska få igenom den där drömmen. Vem vet?

När vi sökte vårt hus så hade jag spått mig. Jag var så desperat att få flytta till hus att jag gjorde vad som helst för att få reda på mer om vi någonsin skulle hitta Huset. Efter att vi tittat på flera hus började jag tappa hoppet. Det kändes snudd på tröstlöst att tro att vi skulle kunna få köpa ett gammalt hus i vår stad. Av spådomen fick jag reda på att vi visst skulle hitta ett hus vi gillade och att huset skulle ligga på en gata med "m" i adressen. Så jag gick gata upp och gata ner för att hitta alla m-adresser i vår stad. Jag kollade på vilka hus som fanns där och kände efter. När jag kom till "vår" gata, där vi nu bor i hus, såg jag vårt hus och tänkte, "ja, det där är ju precis ett sånt hus som jag drömmer om men det kommer ju aldrig bli till salu". Faktum var att det inte hade varit det på 45 år. Och om jag inte minns fel så är det totalt bara fyra familjer som bott här. Inklusive oss. Det gick inte länge så kom en liten annons ut i tidningen där ett hus skulle säljas. En liten osynlig radannons utan bild. Maken och jag tog vägen förbi innan vi for till jobbet och såg till vår stora förvåning att det var det här huset som skulle säljas. Vi trodde inte våra ögon. Vi var de första som fick titta på huset och till slut, en sen vårdag i maj, fick vi klartecken att köpa huset. Nu har det gått 12 år och jag kan än idag förundras över att det faktiskt kan bli möjligt. Hur omöjligt det än verkar.

Så vad än huvudet säger tänker jag inte ge upp. Jag tänker tro att kan det hända en gång så kan det göra det igen. Det kommer att göra det. Glöm inte det ni också.

Kram
Jenny









fredag 4 april 2014

Ödet



De allra största insikterna och lösningarna kommer alltid till mig överraskande. Från ingenstans kan det kännas som. Som en blixt från en klar himmel.
Jag har gått och funderat på en lösning som vi har behövt i cirka ett halvår men den har inte velat visa sig. Det har känts omöjligt, nästan hopplöst, att hitta den där lösningen. Så i vintras gav jag mer eller mindre upp och tänkte att det nog inte kunde vara rätt väg. Men för några veckor sedan kom tankarna tillbaka och som det är med frön som verkligen har grund, så släpper de inte taget om en.
Om man använder tankar för mycket så låser man sig lätt. Man kanske har önskningar hur saker och ting ska bli, vad man vill ha eller vad man vill göra, och om lösningen inte är exakt som man tänkt sig, kan man lätt missa den rätta vägen. Det har jag erfarit många gånger. Vägen har blivit extra lång för mig på grund av ett sånt beteende. Men när man vågar släppa kontrollen och taget lite, så kan de mest fantastiska lösningarna bara dyka upp, som till och med kan vara bättre än det man först tänkte sig.

En sådan lösning dök helt plötsligt upp för mig idag. Bara sådär. Den kräver en massa mod, tajming, och en jäkla bonntur, men är det meningen så kan det faktiskt finnas en lösning på det jag funderat så länge på. Och det skulle kunna bli så bra. Tricket är att våga släppa taget lite. Inse att det finns guidning som vi inte styr över. Saker sker när det är meningen. Det kanske inte ens har med tur att göra. Utan med ödet.

Ha en fin helg vänner.

Kram
Jenny

onsdag 2 april 2014

Sommartid



Men hörrni, vad hände den här veckan? Jag känner mig som en klubbad säl sedan klockan ställdes om. Fy sjutton. Jag skulle behöva läsa en maaaaasssa saker och ögonen vill liksom inte hålla sig öppna. Skönt är i alla fall kvällsljuset. Hallelulja.

Kan ni fatta att det redan är april? För mig känns det helt sjukt. Var tog de här månaderna vägen? Om ett par månader har vi försommar på allvar. Det ni.

Kram
Jenny