Snart jul igen

Hej finingar!

Hur har ni det i decembermörkret? Eller decembermyset kanske jag ska säga? ;) Den här hösten har bara flugit iväg för mig. Det har varit fullt upp med diverse saker som har dykt upp och jag har slängts från det ena till det andra. Så är livet ibland!
Ni som följer mig på mitt instagramkonto märker ju att jag hänger betydligt mer där än jag gör här nu för tiden. Jag vet egentligen inte varför det har blivit så. För er som inte följer mig där kan jag väl säga att vi bor kvar, letar fortfarande drömprojektet och jag jobbar vidare för att nå mina mål och drömmar. Vi har inte gjort något mer i lägenheten heller eftersom vi har känt att det inte finns kraft att fortsätta just nu. Längtan efter ett annat boende är för stort. Men blir vi kvar här länge så kommer vi säkert att göra några förändringar. Det får bara ske när lust och ork infinner sig.

Jag ska erkänna att jag är rätt glad över att det här året snart är slut. Det har varit ett jättejobbigt år med svårt sjuka i familjen samt sorgen och tomheten över vår flytt. Det sägs ju att det behöver gå minst ett år för att man ska kunna sörja färdigt. Man behöver uppleva alla dagar en gång för att bearbeta saker och för oss har det stämt. Alla minnen som behövde hanteras och tiden som fått hjälpa till att, om inte glömma, så förlåta. Acceptera.

Kanske är det också först när man vågar släppa taget om något som utrymmet finns för något annat. Och jag hoppas och tror att vi inte har iordningställt vårt sista hus. Vi har på tok för mycket kreativitet i våra kroppar för att det skulle vara något som universum vill gå med på :)

Jag vet faktiskt inte vad jag ska förvänta mig av nästa år. Kanske ska man inte förvänta sig så mycket egentligen. Det blir ändå som det blir och livet vinner alltid med 10-0. Och om man istället försöker bara ta allt som det är och hänger med så blir det ju sällan fel heller.

Det enda jag vet är att utmaningar kommer hela tiden. Och att det är viktigt att jobba med sig själv för att utvecklas. Vi får utmaningar för att lära oss. För att någon, innerst inne, vill oss väl. Det är min tro.

Några ord från lägenheten. En måndag. Ja, så fick det bli.

Sköt om er vänner.

Vi ses!

Kram
Jenny