onsdag 27 januari 2016

Ödet slog till

Jag har funderat en hel del på den dagen jag skulle kunna skriva det här inlägget. Hur det skulle kännas. Vad som skulle ha skett.

Nu sitter jag här med ett tickande hjärta och kan säga till er att våra dagar i lägenheten är räknade. Vi har hittat vårt ställe.

Jag har givit upp så många gånger under den här tiden så jag tror fortfarande inte att jag har fattat att vi i framtiden ska bo i hus igen. Och helt oväntat har det varit en ganska omtumlande resa med mycket tankar och tvivel. Rädsla. För har man gjort ett val som inte kändes så bra efteråt, så är det inte så lätt att lita på sina känslor efter det och mitt hjärta finns fortfarande kvar i vårt gamla hus. Men trots rädslor och tankar så bestämde vi oss för att göra ett nytt försök. Ett försök att hitta hem.

Jag hade en drömönskelista när vi lämnade vårt gamla hus. Att få bo lite friare. Att få fler kakelugnar. Att ha utsikt och att få ha strandtomt, i bästa, bästa, bästa fall (Det här var ju en drömlista!). Utöver det har jag varit stenhård på att all Feng shui ska stämma. Siffor, kuanummer, känslan, placering - you name it. Därför kan ni ju förstå att det har blivit många nej och att vi fått en del kommentarer  som typ "Ni kommer aldrig hitta ett hus igen".

Hur gick det då till? Jag kan faktiskt inte säga något annat än att ödet styrde oss dit. Och nu ska jag berätta hur.

Förra sommaren letade vi hus som galningar. Vi hade hittat ett hus, en släktgård som var det perfekta huset. Tyckte vi. Men ägarna visste inte om/när de ville sälja och allt drog ut fasligt på tiden. Vi bara väntade och väntade. Och i någon av våra desperata lessattacker så bestämde vi oss för att åka runt på ett annat fint ställe och skriva upp adresser som vi tyckte skulle kunna vara ett alternativ för oss om allt gick åt skogen. Bara för att få lite hopp. Så vi åkte runt, utanför vår lilla stad, hittade ett hus som vi gillade och skrev upp adressen. Men väl när vi stannar till så ser vi att någon har börjat jobba med huset och vi antog att det precis måste ha blivit sålt. Det var inget mer med det, vi fortsatte rundturen men hittade inga fler adresser som vi föll för och vi åkte hem.

Tidigt i höstas fick vi nej från ägarna till det "perfekta" huset. De kunde inte sälja och vi hamnade på ruta ett. Av en slump rensar jag min väska i samma veva och hittar lappen från sommaren med husadressen på men eftersom vi insett att någon redan fått det, så slängde jag den.

Senare i höstas så fick jag ett tips om att vi kunde sätta ut en annons i dagstidningen. Jag var lite tveksam och kände att det kanske skulle vara svårt att hitta rätt förutsättningar med en annons men eftersom vi kände oss på ruta ett så satte jag in tre annonser. Och en man ringde upp mig. Det visade sig att ett renoveringsobjekt var till salu och vi åkte ut för att titta. Väl där inser vi att renoveringobjektet inte var det vi letade efter, även om det hade potential. Men det märkliga var att det hus vi då tittade på, var granne med det hus som jag skrivit upp adressen på och haft i väskan i flera månader.  Helt plötsligt kunde vi se hur den gården såg ut på innergården och jag kunde se att det inte var så mycket aktivitet på gården trots allt. Och jag kände tydligt att vi bara måste ringa och kolla upp den här gården!

Så några veckor senare tog vi mod till oss och ringde till ägaren. Det visade sig att han hade tänkt sälja till sommaren och vi fick komma dit dagen därpå. Och efter en påfrestande anbudstid har vi nu fått köpa vårt andra hus. En gård på landet med allt jag drömde om!

Det är ett renoveringsobjekt, ordentligt sönderrenoverat med minst 10 års hårt arbete men med enorma möjligheter. Jag har verkligen tvekat och känt rädsla men min mage sa mig att vi måste säga ja om vi får chansen och för att bli helt säker, lade jag valet i universums händer och bad om hjälp. Jag bad att om det inte var rätt för oss, skulle de styra av oss eller låta någon annan få vinna anbudet. Men så blev det inte. För mig är det ett tecken. Till våren tar vi förhoppningsvis över (vi vet inte när det blir än) och då börjar resan och renoveringen. Säkert kommer det att bli mer fart på den här bloggen då.

Tänk er. Den där lappen låg flera månader i min väska. Med bara en adress på. Vår nya adress. Vad kallar man det? Ödet.




19 kommentarer:

  1. Wow så häftigt! Jag har väntat och väntat på det här inlägget! (nåja bara sen igår men ändå ;) men jag ryser när jag läser! Helt otroligt! Du ser, det löser sig och man vet aldrig när! Men huset var alltså utannonserat då eftersom det blev anbud eller hade han fler personliga kontakter som låg på? Så spännande och så kul att få ta över ett hus på våren och kunna gå där och skrota och se trädgården växa upp och fundera på vad som ska göras där sen! ..ja och alla planer inomhus! Skönt med ljusa kvällar som gör att man orkar och hinner så mycket mer! Det behöver ni nu för att få en början på det hela! Längtar efter kommande inlägg om huset! :) Stort grattis och Kram och Lycka till! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst var det häftigt! Nej, huset var inte annonserat men några fler hade hört av sig och då fick de också chansen. Ja, det känns toppen om vi får ta över till våren, då har man ju som du skriver både mer kraft och energi att sätta fart. För det behövs! :) Tack snälla!! KRAM

      Radera
  2. Wow, vilken historia! Det måste absolut vara meningen att ni ska dit ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det känns som ödet fört oss dit. Då är det bara hänga med! Kram

      Radera
  3. Wow, vilken resa ni har framför er.
    Vi har totalrenoverat huset vi hyr,det har varit en 4-årig resa med blod,svett och tårar. I förrgår la vi bud på ett stoort hus där vi väntar på svar idag. Vinner vi budet kommer en ny renoveringsresa börja, att få ett 70-tals hus med 8 rum o kök att bli 6 rum o kök i gammal stil. Inte alls ett sånt hus vi tänkt från början men så plötsligt dök det upp. Mycket praktiskt så är det bara 1 km bort också. Ska bli kul att få följa er resa här och på Instagram. Kram på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men åh vad spännade!! Håller tummar och tår för er idag! Kram

      Radera
  4. Fantastiskt! Som du väntat! Är så glad för din och er skull, och visst är det ödet!
    Kram!
    Gunilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du! Det måste ju vara det😊 Kram

      Radera
  5. Det var sannerligen meningen att just ni ska bo där! Är så vansinnigt nyfiken på hur det ser ut och framför allt var det ligger. ;) Men jag ska ge mig till tåls och det kommer bli superkul att följa dig här igen för jag hoppas vi får åka med på resan? Pleeeease?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, eller hur!? Hur rädd och tveksam vi än blivit så går det inte att förneka. Någon vill ju ha dit oss! Jag är helt säker att jag kommer damma av bloggen igen framöver. Det här är ju ett bättre forum om man vill skriva. Tack Malin<3 Kram

      Radera
  6. Gratulerer, Jenny!
    Dette ER det riktige :-)

    Klem, HildeSu

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack HildeSu! :) Jag tror det jag med, men jag måste bara vänja mig. Kram

      Radera
  7. O vad glad jag blir för din/er skull,det här har jag "väntat" på länge,tycker du är så himla värd detta,nu kommer alla bitar att falla på plats,absolut,när det börjar så bra,ödet har ett finger med i det hela.Ser fram mot din renovering.Lycka till med din nya resa..Jag önskar er båda två allt gott.(jag är bara en anonym följare av dinn blogg.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så jätte, jättemycket! Det värmer i hjärtat att läsa dina rader Anonym <3 Stor KRAM Jenny

      Radera
  8. Underbara nyheter! Så roligt att läsa dina rader igen här på bloggen. All lycka till!
    Kram, Gunilla

    SvaraRadera
  9. Men åhhh så roligt och spännande för både er och vi som (förhoppningsvis) får följa er resa här på bloggen! Nu blir jag bara så nyfiken var det kan ligga?
    Öster, väster, norr eller söder om stan?
    Lycka till!
    Skorpan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen allt på en gång. Vi är pirriga! Man vet ju aldrig hur man trivs på ett nytt ställe, men förhoppningsvis blir det bra. Kan inte säga så mycket om det just nu ;) Tack snälla! Kram Jenny

      Radera
  10. Hej Jenny!
    Så himla roligt att ni hittat ett nytt "ert" hus!:-)
    Då kommer du att få fullt upp med en massa nya projekt! Men om du inte finner det nog, så vill jag tipsa om dockskåpsrenovering!
    Besök gärna min sida för att se mitt dockskåpsprojekt!
    Må väl!
    Varma kramar
    Tove

    SvaraRadera